”Jakten på svenskheten” av Qaisar Mahmood
Föreställningar om svenskhet förändras sakta men säkert. Och vi kan själva påverka denna rörelse! Det menar Qaisar Mahmood i sin ”Jakten på svenskheten”, en personlig och insiktsfull bok där svenskheten plockas isär, dekonstrueras, för att sedan erbjudas i ny tappning.
I ”Jakten på svenskheten” beger sig författaren ut på en motorcykelresa genom Sverige. Han ger sig ut på vad som blir just ett slags jakt efter svenskhet. Destinationer saknas inte. Han får tips på resemål och vägbeskrivningar från höger och vänster. Vad han finner är inte särskilt ensidigt. Eller som han själv säger: ”människor i Sverige är mer olika än lika”. Däremot har de som han träffar en enhetlig uppfattning om hur en svensk definieras rent fysiskt (”blond, ljus, lång”) samt hur svenskheten definieras psykiskt (” pålitlig, modern, rationell, avvaktande mot det främmande och ordningsam”). Mahmoods resa är också på många sätt en färd genom historien. Han återkopplar nämligen hela tiden föreställningen om svenskhet till historien. Han pekar exempelvis på hur Sverige som nationalstat skapades först i början av 1800-talet, och hur exempelvis samer och romer snabbt förpassades från den föreställning av Sverige som då höll på att formas. Bilden av Sverige som en enhetlig nation och föreställningen om svenskheten präglas ännu av den föreställningen. Men svenskhet idag är snarare en etnisk identitet än en nationell. Mahmood visar hur svenskhet på många sätt mer är en föreställning som upprätthålls än en verklighet.
Svenskhet är ett verb, något vi hela tiden är med och skapar. I den insikten finns också författarens lösning. För med samma verktyg som han levererar sin analys erbjuder han också lösningen, genom att plocka isär myten om svenskhet kan vi sedan också inkludera mycket mer i den bilden. Mahmood uppmanar fler att vara med och förändra och expandera bilden av svenskhet eller som Mahmood själv säger varför kan det inte vara svenskt att ” att vara mörkhårig och fira Norooz i början av april genom att hoppa över eld”? Kalla din högtid för svensk, dina ideal för svenska. Det går att förändra och expandera bilden av svenskhet. Han uppmanar alla att delta i förhandlingen av vad som är svenskt idag. Mahmood menar att det är viktigt att istället för att ta avstånd från svenskhet och identifiera sig enbart med det icke-svenska, vara med och skapa en ny bild av Sverige.
Vi måste själva vara med och omdefiniera svenskheten, vara med i diskussionen om vad som är svenskt och vem som är svensk. Samtidigt menar han att det finns socioekonomiska och strukturella faktorer som gör att alla inte har samma möjligheter att förändra eller ens vara med i diskussionen. Det är minst lika viktigt att identifiera och förändra dessa hinder menar Mahmood. Vidare tar också författaren delvis upp skillnaden i relationen till Sverige och svenskhet mellan å ena sidan första generationens invandrade, och å andra sidan den andra generationens svenskar. Första generationens identitet sätts inte i samma existentiella gungning då de inte accepteras som svenskar; identifikation till det land de lämnade är i allra högsta grad levande. Andra generations svenskar som är födda i Sverige eller som kom hit som små, har å andra sidan ett mycket starkare behov att identifiera sig med sitt hemland. För de blir det också mycket mer av ett existentiellt behov att kunna identifiera sig med sitt hemland. Jag tänker mig också att det är de generationerna som nu börjar ställa krav på ett jämlikare Sverige. ”Jakten på svenskheten” är ett otroligt fascinerande och lärorikt reportage. I sin historiska återkoppling ger Qaisar Mahmood verkligen en grundlig beskrivning av hur bilden av svenskhet skapats och hur den håller på att förändras, en bok som rekommenderas alla, starkt!
Författare: Qaisar Mahmood
Designer: Jens Magnusson
Förlag: Natur Kultur
Längd: 272 sidor
Språk: Svenska
ISBN: 9127133478
ISBN13 9789127133471